Uppmärksamhetens konst: därför är det viktigt att sakta ned

När var senaste gången du tog det lugnt? Bara la bort telefonen och tillbringade en hel eftermiddag själv med att lägga märke till de små sakerna omkring dig? Kanske sitter du alltid klistrad framför dina skärmar, din agenda och allt det andra som tar upp din tid. Har ditt arbete smugit sig in i ditt privatliv? Företagspsykologen Tony Crabbe, författare till boken Busy, pratade med oss om uppmärksamhet och varför den är så viktigt i dagens fartfyllda värld.

 

Hur tror du det kommer sig att samhället blivit en plats där vi alltid är upptagna med något?

 

Det operativsystem som styr vårt sätt att göra saker är tiden. Så har det varit sedan industriella revolutionen. Det var då maskinerna kom, och plötsligt behövde man samordna fler människor än någonsin tidigare för att driva industriernas maskinerier. Till följd av det blev arbetet tidsberoende.

 

Det lustiga är att tiden bara anger hur många händer som finns på plats vid en viss tidpunkt. Egentligen är det viktigare hur engagerade personerna är, att de kan tänka och fokusera snarare än att bara vara fysiskt närvarande. Faktum är att många av de utmaningar vi står inför – den digitala tidsålderns transformationer, anpassningar och upptäckter – kräver en enorm grad av uppmärksamhet. Tiden är egentligen ganska irrelevant.

 

TONY CRABBE PHOTO BY DRIES LUYTEN

Varför tror du att det är så?

 

Ibland handlar det om småsaker, som att ur ett tidsperspektiv är tidsenheten 9 till 10 värd lika mycket som tidsenheten 3 till 4. Ändå löper man tre gånger större risk att dö av en för hög dos bedövningsmedel om man opereras mellan klockan 3 och 4 jämfört med klockan 9 och 10. Det gäller naturligtvis inom alla områden, inte bara inom sjukvården.

 

Vad är viktigt, då?

 

Det är skevt att fokusera på tid, så jag fokuserar på uppmärksamhet. Vad gäller uppmärksamhet så finns det tre saker man bör tänka på. Den första är att rikta uppmärksamheten på rätt saker. Den andra är graden av uppmärksamhet, koncentrationens kvalitet och hur mycket vi lyckas fokusera på vad den andra personen säger. Och den tredje är varaktigheten, det vill säga hur länge vi kan fokusera på ett visst ämne. Man kan vara väldigt fokuserad, men om man ständigt växlar mellan flera saker kommer man inte särskilt långt.

 

Sedan finns det andra saker som är av betydelse, och en är förmågan att återhämta sig och förnya uppmärksamheten. Forskning visar att när man svarar i telefon eller läser jobbmejl på kvällen, så går nivåerna av stresshormonet kortisol upp nästan lika mycket som när man är på sin arbetsplats. Just nu diskuterar forskare ur ett rent psykologiskt perspektiv om den tid man tillbringar hemma samtidigt som man har koll på jobbtelefonen över huvud taget kan betraktas som fritid, för den har inte alls samma positiva effekter på den mentala hälsan som verklig fritid.

 

Vad ska man göra för att återhämta sig ordentligt?

 

Första steget är att komma bort från våra digitala enheter. Sedan finns det en fysisk komponent som handlar om sömn, träning och kost. Det är även viktigt att vara i kontakt med saker och människor omkring oss. Den fjärde komponenten har att göra med känslor. Känslorna är vår viktigaste länk till andra människor.

 

Mihaly Csikszentmihalyi har skrivit en fantastisk bok som heter Flow, uppkallad efter det optimala medvetandetillstånd då vi är fullkomligt uppslukade av något. Det är ett tillstånd av djup lycka. Inom sportpsykologin kallas det ”zonen”. Det är mycket vanligare att vi upplever det på jobbet än hemma. Det beror delvis på att jobbet ger oss mål och utmaningar som sätter press på oss att prestera och uppnå resultat.

 

Hemma däremot är det många av oss som slår på tv:n eller kollar sociala medier. Då hamnar vi i ett medvetandetillstånd där vi är lätt deprimerade. Det finns intressant forskning där man följt en grupp forskare under cirka 20 år. Man studerade en mängd olika vanor och intressen, och en skillnad mellan framgångsrika nobelpristagare och dem som gjorde sämre ifrån sig var hobbyer. De som ägnade sig åt hobbyer de var passionerade för presterade bättre. Intressant nog var bergsklättring väldigt populärt bland de mest framgångsrika forskarna. Personer med fängslande hobbyer kände sig mindre trötta på jobbet.

 

Om vi går tillbaka till uppmärksamheten, hur tror du att det kommer se ut i framtiden?

 

En förändring jag tror vi kommer se är att organisationer börjar erkänna hur viktigt det är med uppmärksamhet. Då kommer de att börja fundera över hur den kan förbättras. Jag tror det kommer leda till att den hamnar i centrum av verksamheten. Hur organiserar man arbetet för att maximera uppmärksamheten? Hur leder man arbetet så att det gynnar uppmärksamheten? Vilka är de viktigaste faktorerna?

 

Utgångspunkten är ”Oj, uppmärksamhet är viktigt!”. Nästa steg kommer att vara hur vi ser på uppmärksamhet ur ett mer holistiskt perspektiv.

 

Vart riktar du din egen uppmärksamhet?

 

En insikt har vuxit fram hos mig. Jag har pratat med människor genom åren, sett hur svårt många har det och hur mycket min bok har påverkat och förändrat deras liv. Det är uppenbart att det här är mitt livsverk. Jag kommer ägna mig åt det resten av mitt liv.

 

Intervjun har redigerats för att bli kortare och tydligare.

 

Om författaren:

Tony Crabbe är företagspsykolog och fördelar sin tid mellan skrivande och konsultarbete hos några av världens största företag. Som psykolog fokuserar han på hur människor tänker, känner och uppför sig på jobbet. Vare sig han jobbar med chefer, arbetslag eller organisationer så är hans arbetssätt att göra saker annorlunda. Det betyder att han åstadkommer bestående beteendeförändringar genom att angripa problem på ovanliga sätt.