Vad är välmående – och varför det spelar större roll än du tror

Det här är nämligen vad forskningen faktiskt visar: ditt välmående påverkar inte bara dig. Det sprider sig. Det ändrar stämningen i rummet du går in i, kvaliteten på din uppmärksamhet i ett samtal, tålamodet du visar någon som har en tuff dag. Det du känner (i din kropp, ditt sinne, din själ) är inte en privat angelägenhet. Det är en relationsfråga.

På Rituals har vi alltid trott att välmående börjar på ett mer blygsamt ställe än vad folk förväntar sig: i de dagliga stunderna som vi har en tendens att rusa förbi. En varm dusch som tas långsamt. Doften som präglar övergången från jobb till vila. Små glädjeämnen, närvarande varje dag som pockar på uppmärksamhet. Förvandla tillräckligt många av de förbisedda stunderna till något meningsfullt så finner något inom dig ro. Det vi vill utforska här är vad som händer efter det och vilka andra som gynnas när du når det.

Vad är välmående?

Välmående är ett av de där orden som vidgas ju mer man utforskar det. Som existentiella terapeuten och författaren Eloise Skinner förklarar: ”Det är ett komplext begrepp som ständigt förändras, men i varaktig bemärkelse är personligt välmående något som består under lång tid och förblir en stabil grund genom alla livets upp- och nedgångar.”    Traumainformerade somatiska terapeuten Lauren Lepley ser på det som ett tillstånd av behag, hälsa och glädje även om det i all väsentlighet ”inte är en destination utan en pågående resa som kräver regelbunden uppmärksamhet och ansträngning”. Ett användbart koncept här är aleafia som härrör från ett arabiskt ord som betyder att man är vid god fysisk och psykisk hälsa. Inte en bergstopp att bestiga utan ett tillstånd att värna.

Ur ett rent praktiskt perspektiv kan välmående delas upp i sina ingående delar: mentalt, emotionellt, fysiskt och socialt. Insikten som dock ändrar perspektivet helt är att det inte rör sig om separata kategorier. Det är sammanlänkade system och det man gör i ett har en dominoeffekt på alla andra. När man blir mer medveten om de små glädjeämnena som redan finns i ens dagliga liv, de som brukar gå obemärkta förbi, börjar dominoeffekten verka.

Varför self-care inte är själviskt

Det kulturella argumentet mot self-care (att det är självupptaget, navelskådande, något exklusivt) missförstår vad som i själva verket händer när man tar hand om sig själv. Det utgår från antagandet att fördelarna upphör vid din hud. Det gör de inte.    Tänk på kropp, sinne och själ inte bara som ett ramverk för personlig hälsa utan som ett socialt sådant:    En kropp i balans ger mer tålamod. När du är utvilad, välnärd och fysiskt bekväm får du tillgång till de delar hos dig själv som kan tolerera andras obehag: den långsamma kollegan, det tuffa samtalet, barnet som behöver dig i sämst tänkbara stund.    Ett klart sinne ger bättre lyssningsförmåga. Mentalt välmående, enligt hur Lepley definierar det, innefattar att ”ha ett positivt synsätt, kunna hantera stress och en känsla av kontroll”. När grunden väl är lagd behöver du inte längre ägna mental energi åt ditt eget inre brus. Du kan faktiskt höra andra människor.    En välnärd själ ger djupare medkänsla. Emotionellt välmående (förmågan att identifiera och ge uttryck för vad du känner, att hantera stress, att upprätthålla sunda relationer) är inte följden av att tänka mer på känslor. Det är resultatet av att utöva självmedkänsla tillräckligt konsekvent så att den kan expandera utåt. Man kan bara ge vad man har.    Därför är self-care en av de minst själviska sakerna man kan göra. Det är, i ordets mest direkta bemärkelse, en förberedelse för andra människor.

Dominoeffekten

Harvards studie om vuxenutveckling, den längsta studien om mänsklig lycka som någonsin genomförts har visat att den enskilt mest viktiga faktorn för långsiktigt välmående är kvaliteten på ens relationer. Inte status. Inte prestationer. Inte hälsa rent isolerat. En känsla av samhörighet.    Eloise Skinner belyser vad som ofta förbises i hur vi hänvisar till detta fynd: ”Goda relationer kan vara en förutsättning för människors allmänna välmående, men det behöver inte nödvändigtvis röra sig om en traditionell familj eller kärleksrelation. Till och med vardagliga relationer: människor man utför frivilligarbete tillsammans med, individer som delar det du brinner för, dem du kommer i kontakt med inom ramen för yrkeslivet. Allt kan bidra till att etablera en känsla av socialt välbefinnande."    Vad studien visar är med andra ord att det inte bara är goda relationer som får en att må bättre. Det är att det man investerar flödar i båda riktningarna. När man mår bra (i balans, närvarande, öppen) blir man någon som får andra människor att må bra också. Man blir en källa, inte bara en mottagare.    Inre harmoni skapar yttre harmoni. Inte som en metafor. Som en mekanism.

Uukumwe: att praktisera samhörighet

Om resan för kropp, sinne och själ har ett mål är det det här: stunden när känslan av harmoni öppnar upp för någon annans.    Uukumwe är ett ord från Ovawambofolket i Namibia och sätter ord på något som de flesta västerländska språk har svårt att säga i en enda stavelse: samhörighet som en levd erfarenhet, inte bara en målsättning. Det står för att vi inte är separata varelser som då och då möts, utan sammanlänkade varelser och att kvaliteten på vår relation avgörs av kvaliteten på vårt inre liv. För att verkligen må bra måste man vara tillgänglig. Närvarande. Generös med sin uppmärksamhet. Ha förmågan att sitta med en annan persons upplevelse utan att hasta med att fixa, avleda eller försvinna.    Det här är synsättet på välmående som vi arbetar mot. Inte en perfekt optimerad individ utan en person vars inre balans gör att även människor runt omkring känner sig mer stabila. Det är vad samhörighet kräver och vad äkta self-care bygger upp i tysthet.

Utforska Uukumwe-serien

Var man ska börja: de tre pelarna

Din kropp: Sömn, rörelse, näring, tid i naturen. Grunderna känns enkla då de är det, och eftersom de är viktigare än något som byggs vidare på dem.

Ditt sinne: Mindfulness, meditation, att agera istället för att reagera. Lepleys råd: ”Pausa och reflektera innan du agerar. Svara snarare än att bara reagera när det är möjligt.” Vår meditationsserie är en bra startpunkt.

Din själ: Samhörighet, mening, relationerna som påminner dig om vem du är. Känn in regelbundet: inte bara för att känna efter hur du mår utan för att avgöra om du vårdar relationerna som är viktiga.