Det moderna livet handlar om att ta. Tänk om vi istället började med att ge? Detta samhälle lever i harmoni med naturen i enlighet med sin filosofi om ömsesidighet. 

När du köper frukt och grönt i mataffären eller kommer hem med nya möbler, stannar du då någonsin upp och funderar över var sakerna kommer ifrån? Tar du dig tid att känna tacksamhet mot planeten de kommer ifrån? För de flesta av oss är svaret antagligen nej. 

Men djupt inne i regnskogen i colombianska Sierra Nevada de Santa Marta, världens högsta kustbergskedja, lever arhuacofolket enligt en princip som utmanar den moderna isoleringen, nämligen ömsesidighet. För dem är naturen inte en resurs, utan en familj. Och de tar inte bara från naturen, de ber om tillåtelse först och ger sedan tillbaka. Deras filosofi är enkel. Om vi tar hand om naturen, tar naturen hand om oss. Det är något vi alla kan lära av. 

Vad är ömsesidighet? 

I västvärlden har vi en tendens att sätta ett pris på allting, antingen i pengar eller i tjänster. Om vi till exempel vill köpa ett äpple betalar vi för det med pengar. Om en vän bjuder oss på middag känner vi oss tvungna att bjuda tillbaka. För oss innebär ömsesidighet ett utbyte av tjänster och gentjänster, men för arhuacofolket handlar det inte om transaktioner. Sättet att betala tillbaka måste inte vara ett direkt utbyte av tjänster eller ens en lika stor betalning. Det går ut på att bidra till ett större kretslopp av att ge och ta som upprätthåller livet.  

I deras samhälle utbyter man inte pengar, utan ägnar sig hellre åt byteshandel och kollektiva insatser. Från plantering till skörd – när en familj behöver hjälp sluter hela samhället samman i vetskapen om att tjänsten naturligt kommer att återgäldas en annan gång. Inte nödvändigtvis av samma personer, men genom ömsesidigt stöd i ett större perspektiv. 

Om de spirituella ledarna, mamos, meddelar att en helig byggnad måste uppföras för att platsen behöver det, lägger man andra prioriteringar åt sidan. Alla arbetar sida vid sida. Det bergen ber om och det samhället självt behöver förmedlas av visa män och kvinnor, och alla spelar en viktig roll i att utföra uppgiften. När man kan se, känna, bebo och glädja sig åt resultatet av den kollektiva ansträngningen firar alla tillsammans.  

Ge innan du tar 

I dagens samhälle har många utvecklat mentaliteten ”ta först, betala sen”. För arhuacofolket börjar varje interaktion med naturen med tacksamhet. Innan de skördar, bygger eller använder en resurs offrar de något tillbaka – till exempel en symbolisk tuss bomull fylld med deras intention eller en annan gest som uttrycker respekt. Denna enkla handling förvandlar naturen från en resurs till en levande varelse som de därmed bygger en respektfull och ömsesidig relation med. 

Flöda med naturen, inte mot den 

Naturen är inte separerad från arhuacofolket utan en förlängning av dem. De ser flodernas vatten som blodet som rinner i deras ådror, trädens bark som hud och stenarna som ett skelett. Att skada naturen vore detsamma som att skada sig själv och därför behandlar de sin omgivning med samma omsorg som den egna kroppen. Om det regnar klagar de inte, utan omfamnar det som en del av livet. Den inställningen gör dem motståndskraftiga, anpassningsbara och nära förbundna med naturen. 

Att skapa medvetenhet 

Arhuacofolkets levnadssätt erbjuder en viktig lärdom för det moderna samhället: Var medveten om dina handlingar och världen omkring dig. Det betyder inte att du måste offra något till naturen varje gång du äter eller köper något (även om det också vore en fin gest). Du kan börja i liten skala genom att ägna en tanke åt var din mat kommer ifrån, känna tacksamhet när du äter den och – framför allt – vara medveten om din miljöpåverkan. Fundera på konsekvenserna av dina handlingar (både positiva och negativa) och hur de återspeglas i naturen.  

Ge vidare 

När du väl har blivit medveten om det kan du fundera på sätt att ge vidare. Om du ger en komplimang till en främling, tänk på den positiva inverkan det kan ha på personens dag. Om du planterar ett frö i trädgården, tänk då på att det kan bli en källa till näring om några år. Genom att ändra inställning från att ta till att ge kan vi återfå kontakten med den värld som vi delar med stenar, träd och växter med frukter och bär, vatten, djur och andra människor. Vi kan göra det på ett sätt som känns grundande, djupt tillfredsställande och som påminner oss om vår plats i världen och att vi alla behöver mat och vatten, sol och regn. Alla behöver näring och vi ger alla näring åt något annat, oavsett om det är positivt eller negativt … 

I grund och botten påminner oss arhuacofolkets levnadssätt om att naturen inte bara är vår omgivning – den är en del av oss själva. När vi behandlar den med respekt kan vi leva ett mer hållbart och meningsfullt liv.