Hitta ditt sanna jag med självreflektion

Reflektion – annat än i bemärkelsen spegelbild – definieras av Oxford Dictionary som ”att fundera grundligt över något, ibland under längre tid”. Det kan även definieras som ”tankar i tal eller skrift om ett visst ämne” eller ”en redogörelse eller beskrivning av något”. Självreflektion innebär alltså att noggrant fundera över vem du är och vad som utgör din personlighet, oavsett om du pratar om det med andra eller skriver ned dina tankar.

 

Självreflektion är särskilt användbart om du upplever att du lever livet på autopilot utan större engagemang. I antikens Grekland förkunnade den visa filosofen Sokrates ”Ett outforskat liv är inte värt att leva”, så se självreflektion som nyckeln till en mer tillfredsställande tillvaro.

 

Varför är självreflektion viktigt?

Ibland passerar dagarna förbi som ett expresståg, och man glömmer hur viktigt det är att sakta ned och reflektera över sina handlingar, mål, syften och vem man är. Om du tar dig den tiden kommer du att nå rätt destination gång på gång under livets resa.

 

Självreflektion hjälper dig att förstå varför du beter dig på ett visst sätt, vad som driver dig och varför du har fasta övertygelser om vissa saker. Många av våra vanor etableras i tidig ålder och är så inrotade i vårt undermedvetna att vi ofta inte är medvetna om att de påverkar oss på daglig basis. Självreflektion är som att se sig i spegeln, och ju noggrannare vi tittar desto bättre börjar vi förstå vilka vi är innerst inne. Rituals tror att regelbunden reflektion hjälper dig att återfå kontakten med din själ och upptäcka ditt sanna jag.

 

Hur gör man självreflektion till en vana?

”Självreflektion går ut på att ta sig tid att undersöka, utvärdera och kanske till och med utmana sina tankar, känslor, övertygelser och beteenden. På så sätt kan man lära sig mer om sig själv, komma underfund med vad som är viktigt och få perspektiv på vad man vill ha ut av framtiden”, förklarar livscoachen Victoria Joy. ”Kruxet är att det moderna livet med sina överfulla scheman, internetalgoritmer och motvilja mot oavbruten ledighet inte uppmuntrar till självreflektion. Därför krävs det en medveten ansträngning och disciplin för att göra regelbunden självreflektion till en vana, men det är oerhört värdefullt.”

 

Så utövar du självreflektion

Självreflektion kräver ett stilla sinne, så förbered dig gärna med en kort meditation innan du börjar. När du är lugn och känner dig redo riktar du uppmärksamheten inåt.

 

”När någon av mina klienter har kört fast eller vill få ett nytt perspektiv på sitt liv brukar jag ställa följande fråga: Vad har eller känner du idag som du bara kunde drömma om förr i tiden?”, säger Joy.

 

Varför den frågan? Joy förklarar: ”Vi är ofta så inriktade på att prestera och klandrar oss själva för att vi inte lyckats uppnå mål som bygger på andras uppfattning om framgång att vi inte reflekterar över det som är positivt. Den senare typen av självreflektion uppmuntrar inte bara till tacksamhet – som bevisligen ökar vår optimism och förbättrar våra relationer till andra – utan säger även något om vad du värdesätter mest i livet. Dessutom tydliggör den det faktum att mål och situationer som kan kännas utom räckhåll för stunden faktiskt kan bli verklighet i framtiden.”

 

Hitta ett fokus för din självreflektion

Generell, regelbunden självreflektion kan vara till stor hjälp, men så småningom kanske du upptäcker att det finns områden du behöver jobba lite extra med. Kanske vet du redan vad du behöver fokusera på. ”Om du står inför ett särskilt problem eller utmaning kan det hjälpa att undersöka dina övertygelser i frågan”, föreslår Joy. Alla har historier vi berättar för oss själva. En del kommer från sådant andra (individer eller samhället) har sagt till dig. Andra har du skrivit själv baserat på dina tidigare upplevelser. Men sådana historier kan hindra din utveckling, och när du undersöker dem med självreflektion – genom att ställa frågan Hur vet jag att övertygelsen är sann? – kan du identifiera och omformulera övertygelserna så att deras kraft minskar.

 

”Du kan till exempel känna dig överhopad av en ständigt växande att göra-lista men ha svårt att avsätta tid för dig själv, vilket leder till förbittring. Fundera över historierna du berättar för dig själv. Det kan handla om övertygelser som Andra kan tycka att jag är självisk om jag prioriterar mig själv (för att en tidigare partner skuldbelade dig när du valde att vara själv i stället för med den personen) eller Avkoppling är samma sak som lathet (för att din ena förälder brukade kalla den andra lat)”, säger Joy.

 

Nu är det dags att ifrågasätta din djupt rotade övertygelse. Joy rekommenderar att man ställer frågan Hur vet jag att övertygelsen är sann?, eftersom det är som att hålla upp en spegel framför tanken och rationellt undersöka om det finns någon grund för historien du berättar. Ofta inser man att övertygelsen inte alls stämmer.

 

Det kan vara svårt att tänka utanför boxen och ifrågasätta en stark övertygelse, men med regelbunden övning kan självreflektion ge dig en tacksammare inställning och hjälpa dig att få kontakt med ditt sanna jag så att du kan leva ett tillfredsställande och glädjerikt liv.