Vad sömn gör för din kropp

Det moderna livet tar allt mer tid i anspråk på det personliga såväl som det professionella planet. Det har gjort att vi börjat värdesätta vår vakna tid mer, vilket ger oss mindre tid över för att sova. Varje dag tar vi in enorma mängder information, varav en del kan vara ny för oss. Sömn är en viktig del av vårt 24-timmarsdygn, för det är då kroppen återhämtar sig och bygger upp sig själv inför nästa dag.

 

Tro det eller ej, men sömn är i själva verket ett aktivt, komplext och nyanserat fenomen. När vi sover går kroppen och hjärnan igenom flera stadier som är förknippade med olika aktivitetsmönster. Under djupsömnen, som utgör 15–20% av en genomsnittlig natt, sjunker kroppstemperaturen till sin lägsta nivå. Det är även under djupsömnen som blodtrycket sjunker till dygnets lägsta nivå. Varför är detta steg så viktigt? Den låga kroppstemperaturen och långsamma hjärtrytmen gör att vävnader och organ kan återhämta sig. Därför löper den som sover för lite mycket större risk för att drabbas av högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar.

 

Ett annat viktigt sömntillstånd är REM-sömnen (rapid eye movement), som utgör cirka 20–25% av en genomsnittlig natt. Det är under REM-sömnen som vi drömmer mest, men det är även under denna sömnfast som dagens lärdomar befästs och överförs till långtidsminnet. Sömnen är kort sagt näring för hjärnan och kroppen.

 

Forskningen har dessutom gjort fascinerande upptäckter om hjärnan och sömn under de senaste åren. Man har hittat bevis på att toxiner rensas ut ur hjärnan snabbare när vi sover än när vi är vakna. Om natten passerar ryggmärgsvätska genom hjärnan i snabbare takt än när vi är vakna. Vätskan sköljer genom hjärnan och transporterar bort skadliga toxiner som ackumulerats medan vi är vakna, tar emot och bearbetar information, samt vid andra normala processer som sker under dagen. Det är livsviktigt att toxinerna avlägsnas, för när de ackumuleras ökar risken för hälsoproblem på lång sikt, till exempel neurokognitiva störningar och Alzheimer. 

 

Dessutom är vi väl medvetna om att sömnbrist påverkar beteendet. Även för detta har psykologiforskningen hittat bevis. Personer som sover för lite har en förhöjd flykt- och kamprespons jämfört med dem som har en hälsosam sömn. Därför är det mer sannolikt att man har ”kort stubin” efter att man sovit för lite, och det finns en risk att man låter det gå ut över närstående. Den som sover för lite tenderar även att bli deprimerad, lättretlig och ängslig, vara sämre på att se saker ur olika perspektiv och ha svårt att hantera negativa upplevelser och dåliga nyheter. Den som däremot har en hälsosam sömn är ofta gladare, mer positiv och bättre på att sätta dåliga nyheter och olyckliga händelser i sitt sammanhang. Man har lättare att vara förstående och visa medkänsla mot andra.

 

Precis som träning och en hälsosam kost är sömn en viktig del av din dagliga rutin. Sömnen är en period när hjärnan och kroppen återhämtar sig efter dagen och förbereder sig för en ny dag. Det är en myt att vi kan fuska med sömnen och klara oss med för lite sömn (mindre än 7 timmar per natt). Jag hoppas att du blir vän med din sömn och känner dig motiverad att avsätta tid för denna livsviktiga process varje natt.