Du kanske känner igen följande scenario: Du tänker gå till mataffären och blir överväldigad av ljudet av trafik så fort du öppnar dörren. Lyckligtvis har du hörlurar i öronen, så du försöker ignorera det och går vidare. När du väl kommer fram känns det som att butikens högtalare spelar på högsta volym och att den gråtande babyn i gång 3 sitter i din egen kundvagn.

 

Eller detta: Du kommer in i ett rum fullt av människor du inte är bekant med och känner omedelbart på dig att kvinnan i rött är upprörd och att mannen i kostym är nervös. Om du känner igen dig i dessa scenarier är det troligt att du är en högkänslig person (highly sensitive person, HSP) och är hypermedveten om ljud, ljus och andras känslor.

 

Exakt vad är högkänslighet, och hur hanterar man det på bästa sätt? Ta reda på om du är en högkänslig person och hur du förvandlar din känslighet till en styrka. Läs vidare för allt du behöver veta om hur man går genom livet med ett rofyllt sinne.

 

Historien bakom HSP

Som nämndes ovan är högkänsliga personer oerhört känsliga för intryck. De registrerar allt, från bilder och ljud till andras känslor och stämningen i rummet de befinner sig i. Med andra ord går deras antenner konstant på högvarv. Men vem kom på termen HSP?

År 1996 publicerade psykoterapeuten Elaine Aron, som själv är högkänslig, boken Den högkänsliga människan. Hon kombinerade vetenskaplig forskning med sina erfarenheter som terapeut, vilket gör boken användbar för högkänsliga personer och för dem som har en HSP i sitt liv. Boken har varit en ögonöppnare eftersom många känsliga personer känner igen sig i beskrivningen. Den innehåller tydliga tips och råd för att hantera högkänslighet, övervinna osäkerhet och hitta en ny social balans. Kort sagt bidrog boken till en ökad medvetenhet om och förståelse för högkänslighet, samt till att tillståndet fick ett namn. Är du osäker på om du uppfyller kriterierna för högkänslighet? Fyll i denna korta enkät från Psychology Magazine så får du reda på svaret inom några minuter.

 

Introvert och extrovert

Man talar i allmänhet om två typer av högkänsliga människor. Den största gruppen (cirka 70 procent) består av tystlåtna och introverta personer. De känner sig bekväma med att leva ett någorlunda balanserat liv med minsta möjliga risktagande. De tillbringar hellre lördagen i parken än att gå och shoppa i ett folktätt köpcentrum. Introverta HSP trivs helt enkelt inte i folksamlingar, eftersom de blir överstimulerade.

 

Den andra gruppen (cirka 30 procent) består av extroverta personer med ett behov av spänning och nya upplevelser. De trivs i andras sällskap, har ett aktivt socialt liv, blir snabbt uttråkade och har ett stort behov av stimulans. Problemet för dessa människor ligger i att de är väldigt öppna, men i och med att de tar in så mycket information blir de snabbt trötta och behöver vila. Därför är det svårare för en extrovert HSP att hitta balans i livet. Sådana personer har en inre motsättning mellan behovet av återhämtning och viljan att uppleva så mycket de kan. Unga, extroverta HSP kan till exempel älska att dansa hela natten och släppa loss helt på festivaler. Det är vanligt att de har schemat fullspäckat av sociala aktiviteter eftersom de inte tycker om att vara ensamma. Liksom introverta HSP känner de sig trötta och överstimulerade efteråt, och behöver tid att bearbeta intrycken till följd av att de upplever allt med så hög intensitet.

 

Om du är en introvert eller extrovert HSP bör du alltid lyssna på din kropp. Om du känner för att vara ensam och ta det lugnt, gör det. Tänd ett doftljus, laga god mat, gör några lugnande yogaövningar eller ta en promenad i en rofylld park. Välj något som fungerar för dig.

Leva med högkänslighet

I vårt hektiska samhälle kan det verka som att högkänslighet alltid är en nackdel. Alla är upptagna, spontana och sociala. Det kan vara svårt för högkänsliga personer att hitta sin plats och bli förstådda av människor som inte tar hänsyn till deras känslighet. Det kan leda till spänningar på arbetsplatsen och i relationer. Högkänsliga personer drabbas lätt av humörsvängningar, depression och ångest.

 

Men högkänslighet ska inte ses som något som måste ”botas”. Det är trots allt en väldigt bra egenskap att vara medveten om sin omgivning och människorna runt omkring. Det finns bevis för att högkänsliga personer som har haft en lycklig barndom har bättre psykisk och fysisk hälsa än icke-högkänsliga personer. Man är mer sårbar i negativa situationer, men i positiva miljöer kan man faktiskt uppnå sådant som ligger utom räckhåll för andra. Lär dig att se din känslighet som en styrka.

 

Här är några praktiska tips på hur man hanterar högkänslighet:

• Lär dig att slappna av, till exempel med meditation eller yoga. Hitta något som fungerar för dig. Kom ihåg att avkoppling inte ska vara ansträngande.
• Håll din omgivning ren och prydlig. Förvara allt du inte använder på en bestämd plats för att undvika onödig stimulans. Det gäller särskilt utrymmen där du arbetar och vilar.
• Gör inte för många saker samtidigt. Försök hålla dig till denna gyllene regel: börja inte med en ny uppgift förrän du har slutfört den du håller på med. Håll vardagen så enkel som möjligt, så känner du dig lugnare.
• Avsätt tid för dig själv. Dra dig undan för att vila och få tillräckligt med sömn. Kom ihåg: du är inte tråkig, du tar bara hand om dig själv.
• Drick mindre kaffe. Det kan kännas lockande att dricka kaffe när du är trött, men det ger dig en adrenalinkick vilket är det sista du behöver.
• Sätt tydliga gränser. Tips: tala om för dina vänner redan innan ni går ut att du bara kan stanna till en viss tid. Då slipper de bli besvikna senare, och du slipper få dåligt samvete över att du går därifrån.
• Acceptera att du är högkänslig, ha tålamod med dig själv och lyssna på kroppen.

Det är viktigt att du är lyhörd för dina behov och vilar tillräckligt. Behöver du lite extra hjälp för att uppnå zen? The Ritual of Jing visar dig vägen till inre lugn och stillhet. Skapa en personlig fristad, koppla av på djupet och främja en god sömn med meningsfulla rutiner.