Vi minns nog alla när grundskoleläraren kom på oss med att dagdrömma, och ryckte tillbaka oss till verkligheten genom att ropa vårt namn högt och tydligt följt av: ”Koncentrera dig!”

Jag vet inte hur det var för dig, men jag fick aldrig riktigt lära mig att ”koncentrera mig”. Jag är inte ens säker på att jag förstod vad det betydde. Ingen hade någonsin förklarat det för mig. Och jag hade definitivt aldrig övat på det medvetet.

Nu, som vuxen kvinna som arbetar med att hjälpa andra koncentrera sig, har jag lärt mig att mindfulness inte är något vi måste lära oss. Det är något vi måste komma ihåg (och öva). Ju närmare vi är vårt naturliga tillstånd, desto enklare är det att komma ihåg.

 

Att vara naturligt medveten

En av mina älsklingssysslor är att se på när min nyfikna, nio månader gamla son utforskar världen. Han kan tillbringa flera minuter i sträck med att beundra en liten vit tusensköna i det gröna gräset. Vid matbordet kan han bli helt trollbunden av formen, känslan och smaken hos en silversked. Varje morgon när jag borstar tänderna stirrar han fascinerat på mig med hela sin uppmärksamhet.

Jag vågar påstå att små barn är naturligt medvetna. Mindfulness hjälper oss att bli medvetna om det som händer i stunden. Vi koncentrerar oss på det som finns framför oss, och det vi gör, känner eller upplever just nu. Det finns en otrolig kraft i att vara i nuet. Det för oss inte bort från vardagen, utan närmare det som händer där. Vi upplever en större känsla av lugn och rofylldhet i de enklaste vardagsbestyr.

 

Föräldrarnas inflytande

Jag tror att vi som föräldrar eller vårdnadshavare kan ha ett stort inflytande på om den naturliga förmågan att vara medveten förstärks eller försvagas under barnets utveckling i en värld av allt fler distraktioner. Den berömda buddhistmunken och läraren Thich Nhat Hanh skrev: ”Man kan inte överföra vishet och insikt till en annan person. Fröet finns redan där. En bra lärare vidrör fröet så att det kan gro, spira och växa.”

Om vi kan hjälpa fröet av mindfulness att frodas från tidig ålder, vägleder vi barnen till att förverkliga sig själva, sin kraft och sin inre ro. Det är värdefulla resurser som de kan förlita sig på under de oundvikliga utmaningar och sorger som livet för med sig.

Allting kan göras på ett medvetet sätt: dricka, äta, diska, promenera, andas, bada, tala. Och det första steget till att ge näring åt medvetandets frö inom ett barn är att ge näring åt fröet inom dig själv. Barn är oerhört känsliga varelser. Om du försöker vägleda dem till ett tillstånd av rofylld medvetenhet medan du själv känner dig stressad och distraherad kommer de att känna av det. Lugnet börjar med dig.

 

Vårda fröet av mindfulness inom ett barn

Idéer är fantastiska. Koncept är fascinerande. Jag kan ge dig otaliga exempel på föräldrar som rapporterar att deras barn, som fått öva på mindfulness, fått en bättre koncentrationsförmåga; större lugn; minskad stress och ångest; förbättrad kontroll över sina impulser; större självinsikt; hittat snillrika sätt att reagera på svåra känslor och är mer empatiska gentemot andra. Men vi måste börja med enkla och effektiva sätt att introducera mindfulness för våra barn. Här är några sätt att komma igång:

 

1. Börja med det som finns framför dig.

Mindfulness är en övning i att fokusera hela din medvetenhet på nuet. Du behöver inte planera situationer att öva mindfulness på. Börja med det du och dina barn gör varje dag.

Vid matbordet kan du uppmuntra dina barn att göra en paus innan de börjar äta, för att få kontakt med maten. Du kan till och med ställa frågor som:

‘Var kommer ni ifrån, morötter?’

‘Hur smakar ni?’

‘Vilka känslor för ni med er till min kropp?’

När ni går en promenad kan du uppmana dina barn att aktivera sina magiska sinnen eller superkrafter:

Vad ser de?

Vad hör de? (även mycket avlägsna ljud)

Vad känner de?

Om du får saker att kännas roliga och fantasifulla är det troligt att de svarar på ett positivt sätt.

2. Lek med mindfulness

Barn älskar att leka, och det kan vara riktigt roligt och givande att hitta på lekar som ger näring åt fröet av mindfulness inom dem. En av mina favoritlekar beskrivs i Thich Nhat Hanhs bok Planting Seeds: Practicing Mindfulness with Children. (Den här boken kan jag verkligen rekommendera.) Jag älskar den här övningen:

• Fyll en stor, genomskinlig vas med vatten och ställ fram olika behållare med färgad sand.
• Förklara att vasen är vårt sinne, och att de olika färgerna är våra tankar.
• Sedan börjar du fråga ditt eller dina barn (den här leken kan vara riktigt givande för grupper) olika frågor, såsom:
  
  

Vilken typ av tankar har du när du vaknar?

Vilka tankar har du när du går till skolan?

På eftermiddagen?

Före läggdags?

• Efter varje fråga får varje barn välja en färg som känns rätt för deras tankar och känslor och strö en näve sand i vasen, samtidigt som de berättar om sina känslor. Du (eller ett annat av barnen) kan börja röra runt vattnet så att sanden virvlar runt.
  
  
• Medan du rör vattnet snabbare kan du förklara att det är så våra sinnen ser ut när vi är stressade, arga eller upprörda. Fråga barnen:
  
  

Kan ni se saker klart i det här tillståndet?

Är det ett trevligt tillstånd?

Kan ni ge några exempel på när ni känner er så här?

• Sedan ringer du i en klocka och slutar röra. Säg till barnen: ”Nu andas vi med klockan och observerar hur sanden långsamt sjunker mot vasens botten.” De kommer antagligen att uppleva det som fridfullt och avkopplande.

(Det här är vad som händer med vårt sinne när vi är medvetna om våra kroppar och vår andning. Hur ser vattnet ut nu? Tankarna och känslorna finns fortfarande där, men de vilar lugnt på botten, för vi vet hur vi kan använda andningen för att lugna dem.)

 

En fin och lärorik upplevelse

Den här och andra mindfulness-lekar kan vara en fin och lärorik upplevelse både för dig och dina barn. Det krävs lite tid och kreativitet från din sida, men genom att ge dina barn den tiden och kreativa energin ger du dem en dyrbar och ovärderlig gåva. Du fostrar en självinsikt och närvaro som de alltid kommer att ha tillgång till.

Jag vet inte vad du tycker, men jag älskar att föreställa mig en värld där empati och mindfulness lärs ut i grundskolan vid sidan av matematik och geografi. Lektioner i självkännedom tillsammans med lektioner i kunskap om världen. Men till dess kan vi i alla fall börja hemma.